Svammel
Andra veckan på jobbet och nu börjar jag vänja mig. Jag har vant mig vid att komma hem sent (ca halv fyra de tre senaste dagarna) och vakna vid elva. Det är lite konstigt, jag är ju i vanliga fall en morgonmänniska.
Att vänja sig vid saker är något som kan sätta käppar i hjulet. Vänjer man sig vid att ha det för bra så är det svårt att uppskatta allt och klara sig utan saker och ting. När jag lämnar kollektivet här kommer jag säkert sakna gemenskapen jag har vant mig vid, samtidigt som jag nu saknar de stunder då jag kunde vara helt ensam hemma i Sverige. Att komma bort från många av de bekvämligheter jag var/är van vid och på riktigt klara mig själv är nog den bästa snart-är-jag-tjugo-present till mig själv någonsin.